QUIETHELL

 

Shiloh föddes med ett väldigt ovanligt handikapp, hennes ben satt ihop och detta ledde till att hon levde med en, enligt många, lång fena på underkroppen. Det finns andra fall där barn föds med detta handikapp, men de dör oftast vid födseln och om de klarar sig så separeras benen innan de hinner bli för gamla. Men i Shilohs fall separerades inte benen, hon fick valet vid åtta års ålder att separera dom vilket skulle innebära hela fem livshotande operationer under tre års tid, men hon tackade nej. Denna underbara flicka var modig nog att leva med ett handikapp, trots detta var hon en av världens gladaste flickor och hon skrattade nästan alltid.

 

När hon skulle fylla tio anmälde hennes föräldrar henne till ett sommarläger för barn med handikapp, detta skulle vara allra första gången hon skulle vara så långt hemifrån utan sina föräldrar. Men hon klarade det. I en vecka var hon på sommarlägert där hon skaffade massor av nya vänner. Denna lilla sjöjungfru älskade både fjärilar och att bada, vilket hon ofta gjorde. Hon älskade vattnet, för där kunde hon röra sig fritt utan några begränsningar. Två månader efter att hon firat sin tioårsdag åkte hon akut in till sjukhuset där hennes hjärta stannade, men läkarna fick igång det igen. Shiloh hade varit modig och kämpat för sitt liv så många gånger, men denna gång klarade hon inte mer. Hon släppte taget.

 

Fy fan vad jag bölade under hela dokumentären, denna lilla, underbara flicka var tio år när hennes liv led mot sitt slut. Tio år! Hon var lika gammal som min lillasyster. Jag skulle aldrig klarat av något sådant, Shiloh var stark liksom hennes nära och kära. Vill ni se dokumentären så finns den här nedan. R.I.P Shiloh Pepin.